Konstituerande släktmöte: Kalmar 13 augusti 1918

Det var inte en lördag, som nu, utan en tisdag med efterföljande utflykt till Borgholm på onsdagen. Tjugosju släktingar fanns på plats, många av dem boende i Kalmar eller i trakterna runtomkring.

Oskargrenen, Oskar som varande den äldste sonen till Eric Johan, och lantbrukare på godset Skramstad, fick ordförandeposten. Oskar hade inalles sex barn. Nils (1863-1920), Erik som dör 1866 bara ett år gammal, Birger (1867-1915), Axel (1869-1957), Thure (1871-1944) och Lorentz (1873-1941). Nils, Oskars äldste son, sitter i mitten mellan änkorna Anna (f. Bennich) och Emma (f. Askergren) och det är han som blev ordförande. Nils gick bort två år senare, 1920, men han hade många barn, gift som han var tre gånger. Hans hustru Gunhild, Gunta, sitter näst längst ut till vänster och när Nils dör blev hon änka med två barn. Gunta finns med på det släktmöte som avslutar denna exposé, det i Stockholm 1954; en sirlig gammal dam då i mörk dräkt och huvudbonad.

Nils förstfödde Halvor fanns med här, stående bredvid Astrid Simonsson sin hustru. De hade gift sig samma år, 1918. Åke, en annan son till Nils, kunde varit med, född som han var 1895, men möjligen hade han redan då utvandrat till Amerika. Där kallade han sig ”Oke” Boerkman. Döttrarna Brita (f. 1900), Signe (f. 1902) och Eyvor (f. 1905) var inte med någon av dem, men sonen Nils Erik, Ponte kallad, (f. 1909) sitter på ”mattan” vid sin mammas fötter, nio år gammal.

Nils yngre bror Axel står långt bak, nära porträttet som hänger på väggen, och han kommer att ta över ordförandeskapet när Nils dör. Hans fru Anna (f. Deutgen) sitter på första raden bredvid Emma. En tredje broder, Thure, (”Putte Torvströ” muntert kallad) är likaså med, med hustru Lilly sittande tredje från höger. Axel behöll ordförandeskapet i trettiosju år, så Thure fick aldrig chansen. Inte heller den ännu yngre brodern Lorenz, som dock inte var med den 13 augusti 1918.

Viktorgrenen var rikligt representerad. Förutom Viktors änka Anna, så var barnen Helge, Carola, Rolf (Rolle), Åsa, Nils (Nisse), Agnes och Olga med. Folke stupade 1918 som frivillig i finska frihetskriget, och Lasse var inte med (han som ska bli ordförande 1963-1968).

Av Hugos barn var flera på plats, och hans änka Emma sitter längst fram, litet snett till höger. Eric, som var värd för middagen med Hanna står längst ut till höger, bredvid sin bror Gunnar. Brodern Thorbjörn (Thulle) och Hervor, hans fru, står tätt ihop vid dörren, och Maths, kyrkoherdern, står allra längst ut till vänster, bredvid kusinen Helge. Han håller händerna på den stol där Amelie, hans hustru sitter.

I världen gick Första världskriget mot sitt slut. Ryska revolutionen hade störtat Tsarväldet i Ryssland och fler imperier i Europa föll: Det Habsburgska och det Ottomanska med Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som huvudstad. Kartor ritades om, nya stater såg dagens ljus. I Sverige hade just parlamentarismen slagit igenom och monarkin tryckts tillbaka, rösträtten för både kvinnor och män kom att praktiseras för första gången 1921. Fortfarande var Sverige fattigt, och en allomfattande stat som tog hand om välfärden för ett större flertal var långt borta. Föreningen ska därför delvis göra just detta. Men också, i dessa tider av rörelse och uppbrott från det gamla, slå vakt om traditionerna och bevara släktens gemenskap. Så säger Släktföreningens stadgar.